Palazzo Angelo Spinola

Vy sett från palatsets balkong över Via Garibaldi. Gatan hette från början Strada Nuova och är den adress som de noblaste familjerna i Genoa hade från 1500-talet. Vissa av palatsen längst gatan ägs fortfarande av samma familjer.

Palazzo Angelo Spinola ligger på Via Garibaldi, en berömd gata i Genoa som var den första privata gatan i historien. Palatset och gatan ingår idag i UNESCO:s världsarvslista.   

Vi möts av svartrutigt stengolvet som lagts på plats under mitten av 1500-talet. Nästa dörr står öppen mot en magnifik sal, med en takhöjd på över fjorton meter och en gigantisk kristallkrona, som trots rummets generösa volym lyckats med att kännas tillräcklig. Ljuset strilar in genom dubbla rader med fönster och prismorna reflekteras över väggar och tak som är fyllda till brädden med vackra freskomålningar.

Palatsets entré har ett golv med den svarta stenen Ardesia som brutits runt Genoa sedan 1200-talet. Golvet är original från mitten på 1500-talet, vilket är unikt, då de flesta palats följde modet och bytte till marmor.

 I februarinumret av Gods & Gårdar kan ni läsa artikeln som jag gjort om fantastiska Palazzo Spinola i Genoa. Jag var där och fotade i sällskap av min väninna Carina Edwards för ett par år sedan och i allt det roliga så missade jag att göra ett porträtt av ägaren Carlo Clavarino, vilket gjorde att tidningen initialt nej till bilderna. Men lyckligtvis ändrade de sig och nu är de äntligen i tryck. Jag är så glad över det! 

Takmålningarna i entrén är liksom resten av palatset målningar helt i original från 1500-talet.
Den magnifika kristallkronan är från 1800-talet och har en diameter på över fem meter. Kronan anses vara av nationellt intresse och är skyddad av det italienska ministeriet för kulturarv och får inte flyttas. Dörrfodren är gjorda av den tunga och svarta stenen Ardesia.
Stora salen sett mot mot Tintoretto-salongen. Salen har liksom resten av palatset freskos från 1500-talet, här målade av Lazzaro Tavarone och hans bröder. På 1608 kom Rubins hit för att studera palatsets freskos.
Under 1600-talet var det populärt att samla på byster av romerska kejsare och antika byster delar restaurerades med samma antika marmor. Den här bysten restaurerades på 1600-talet och föreställer den romerska kejsaren Septimius Severus.
Tintoretto-salongen har fått namnet efter ett porträtt som finns i rummet, målat av den berömda konstnären (känd för att ha målat bland annat Nattvarden). Tavlan ovan dörren är målad på 1600-talet av Giovanni Benedetto Castiglione (Il Grechetto).
Tintoretto-salongens otroliga tak.
Fyra rum i fil sett från Tintoretto-salongen.

Angelo Giovanni Spinola var förste ambassadör i Spanien till Kejsaren Karl V. Han var även kejsarens bankir och under sin livstid skapade han sig en enormt förmögen. Till det mesta bodde han i Madrid, men sista delen av sitt liv återvände han till Genoa, där han ville bygga någonting fantastiskt som skulle reflektera hans rikedom. Bygget av palatset påbörjades runt 1550 och slutfördes 1576 av hans son Giulio, en period då hälften av världens rikaste människor bodde i Genoa och hela trettio procent av allt guld fanns där.

Skrivskåpet från 1730 är i valnöt med förgyllda detaljer och infällda spegelglas i luckorna. De kinesiska vaserna är två av en unik samling på fem, beställda till Europa under början av 1700-talet.

Det sista rummet av de fyra i fil har välbevarade freskomålningar gjorda av Andrea Semini, en lokal konstnär som under renässansen var verksam i Genoa. Rummet är dekorerat med balustrad och pelare, som om det vore ett lusthus varifrån man kan se palatset på håll. Palatset syns avbildat i landskapet både från fram -och baksida.

Palatset ägdes av familjen Spinola ända fram till 1920, då det såldes till en bank. Banken fick mindre betydelse med tiden och framförallt Genoa hade blivit mindre viktigt. De vackraste delarna av byggnaden behövdes inte längre och salongerna stod övergivna sedan en längre tid.

Den gröna matsalen kallas för spegelmatsalen, då väggarna har inbyggda speglar i freskomålningarna. Bordsplatån är fransk och från 1700-talet. 

Carlo Clavarino växte upp i Genoa men begav sig ut i världen som ung och har sedan många år haft sin bas i Milano, där han bor med sin hustru Isabelle Harvie-Watt Clavarino och deras tre barn, Elena, Luca och Giulia. I hjärtat har han dock alltid vetat att en vacker dag skulle han åter förenas med sina rötter och skaffa sig ett säte i sin gamla hemstad. Så för några år sedan var han på besök och promenerade med sin bror genom det historiska distriktet av Genoa, när brodern nämnde att det välkända Palazzo Angelo Spinola kanske var till salu.  

Palatset är unikt och har skonades från andra världskrigets bombningar och till skillnad från de flest andra palats har inredningen inte följd med i århundradenas olika stilar, utan bevarats så som det var från början.

Carlo besökte palatset och blev helt förälskad. Han bestämde sig för att köpa det och göra det levande och beboligt igen. När jag var där och fotade hade han ganska nyligen börjat möblera, men sedan dess har han hunnit renoverat fjorton sovrum på övre våningen, där han och familjen och deras vänner ska kunna spendera tid på helgerna.

Jag hoppas verkligen kunna åka dit snart igen! Se inlägget från den roliga resan till Genoa här.

 
Tack bästa Carlo Clavarino och Carina Edwards.

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *