Turkiet vintertid

Åskväder i Izmir och snökaos i Istanbul låter inte så lockande, men miljöombyte är ändå härligt, framför allt i februari som trots att det är en kort månad känns ovanligt lång.

Nu har jag landat hemma i soffan med en mild förkylning och passar på att äntligen uppdatera bloggen. Tack för ditt tålamod!

Den vinterslumrande och på sommaren livliga turistorten Alacati ligger vid Turkiets västkust, strax utanför landets tredje största stad Izmir. Mitt i byn ligger det charmiga hotellet Alavia (uttalas I love ya) som har ett härligt spa med gym på nedre våningen.

Fösta dagen bjöd på strålande sol och värme och som en typisk svensk slängde jag mig på en solstol och vägrade flytta på mig. Och det ångrar jag inte, för på natten kom åsksmällar som utan att överdriva fick sängen att vibrera.

Det finns många vilda hundar i byn, men sedan ett anta år har staten bekostat att kastrera alla hanhundar, vilket förbättrat situationen mycket. Hundarna är vänliga och ser välmående ut, även om de såg lite olyckliga ut i regnet.

Dagen efter rann strida strömmar av regnvatten längs gatorna. Under ett paraply och iklädd gympaskor hoppade jag mellan pölarna till den lokala grönsaksmarknaden och fiskauktionen.

Så här års plockas och äts mycket vild sallad och vilda örter. Just den här ser ut som en variant av maskoros. Gillar man grönsaker så har man verkligen hamnat rätt. Jag får smaka stammen på en rå kronärtskocka, och jag lovar att den var god! Även fiskälskare har hamnat rätt. Kan man bara hålla fingrarna borta från olika smöriga bakverk och baklava så är det lätta att äta hälsosamt här.

Allvarliga Turkiska män fokuserar på auktionsrättaren, medan de säkert undrar vad en kvinnan med kameran gör där i regnet.
Färsk så det sprattlar.

Att göra den tänkta utflykten till Artemistemplet i Efesos (en av antikens sju underverk) lockande inte i ösregnet och eftersom hotellets WiFi låg nere kunde jag inte passa på att blogga eller redigera bilder, så det blev det gym, spa och mat för hela slanten, vilket var ett härligt alternativ.

Alavyas generösa frukostbuffé är svår att motstå och har gott om nyttiga alternativ.
Min katt Smirre (som sällan är med på bild, då han oftast är ute och jagar) är till hälften Turkisk vankatt, vilket gör att jag känner lite extra för de fina kissarna som gärna kommer och försynt ber om lite mat när man är på restaurang.

Sen bar det av mot Istanbul där det var snökaos, medan solen sken hemma på prästgården. Men där finns mycket spännande att se och massor av god mat, så det gjorde inget. Läs om ett av mina besök i Istanbul här!

Vy från hotellet över snöklädda tak i Istanbul.

2 thoughts on “Turkiet vintertid”

Lämna ett svar till Annica Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *